Mitt i en jordbävningskatastrof blev sorg och rädsla drivkraften för en ung syrisk kvinna att bli ljus i mörkret. Möt Merry (på bilden till vänster) från Aleppo i Syrien, som genom idrottsträningen som Open Doors samarbetspartner anordnade, fick vara en förlängning av Guds händer utsträckta för att hjälpa, läka och stödja.
Merry är en 26-årig civilingenjör som arbetar för flera ideella organisationer. Hon har alltid haft ett hjärta för att hjälpa människor och har deltagit i en idrottsledarutbildning, som Open Doors samarbetspartner anordnar, sedan 2019. Hon bor med sin pappa, mamma och lillebror Simo.
Den 6 februari 2023 vaknade Merry och hennes familj av den fruktansvärda jordbävningen. Hela deras byggnad skakade.
– Min mamma hade ett skåp där hon förvarade sina dyrbara glas och tallrikar som vi inte fick röra eller använda. Jag såg dem falla och gå sönder precis innan vi skrikande och gråtande sprang ut. Vi tog oss nedför de fem trapporna, men de kändes som hundra, säger Merry.
Kom till kyrkans flyktingcenter
Merry böjer ner huvudet en kort stund och återupplever situationen. Gråten är nära när hon tittar upp igen och fortsätter.
– Gatorna var fulla av människor strandsatta i sina våta pyjamasar. Jag visste att jag var tvungen att hålla mig vid mina föräldrar. De var som mina lagkamrater.
Efter soluppgången kom Merry och hennes familj upp till sitt hem.
– Det var totalt kaos med glassplitter och nedfallna prydnadssaker som låg på golvet.
Tack och lov var huset inte så hårt drabbat, utan hade klarat sig undan med några sprickor i väggarna. Men familjen var för rädda för att stanna där, så de tog några av sina tillhörigheter och gick till en lokal som den presbyterianska kyrkan hade öppnat för de drabbade.
Erfarenheten från idrottsutbildning viktig
Under jordbävningen fick mer än 7 000 människor i Aleppo lämna sina hem och stanna i kyrkor och kloster under de första dagarna. Alla kyrkor är dock inte förberedda på en sådan kris och Open Doors parter kunde som första aktör förse dessa församlingar med mat, vatten, filtar och madrasser samt utrustning för uppvärmning under de kalla dagarna i februari.
Jag kunde inte sitta still, jag var tvungen att göra något.
Merry
Från dag ett hjälpte Merry människor i det presbyterianska centret, och kunde använda sig av mycket av det som hon hade lärt sig på idrottsledarutbildningen. Hon har bland annat tidigare deltagit i kursen ”Ready, Set, Go plus”, en kurs som Open Doors samarbetspartner regelbundet erbjuder för ungdomar i olika kristna samfund i syriska städer. Detta program bygger på tanken att idrott på ett kreativt sätt ska leda barn och tonåringar till kyrkan. Eleverna lär sig att koppla sport-
aktiviteter till Bibeln och använda metoden för att nå ut med evangeliet.
Hon anställdes av teamet under en sådan utbildning och fick ansvaret för att ta hand om eleverna. Hennes bror var en av deltagarna. Merry arrangerade programmet och organiserade måltiderna under dagen för studenterna. Hon undervisade också om första hjälpen och hur man arbetar som ett team.
– Jag kände att jag var tillbaka i idrottsträningen och utifrån den erfarenheten ordnade jag måltider för invånarna och hjälpte till med distribution av mat och filtar. Jag hade fått förtroendet att ansvara för idrottsträningen och nu har jag fått förtroendet att göra det här också, säger Merry.
Hon fortsätter:
– Jag kunde inte sitta still, jag var tvungen att göra något.
Jag kände att jag var tillbaka i idrottsträningen och utifrån den erfarenheten ordnade jag måltider för invånarna och hjälpte till med distribution av mat och filtar.
Merry
Bildade team med andra ungdomar
Känslan av ledarskap och ansvar som de alla hade lärt sig på idrottsträningen drev Merry, hennes bror och tre andra ungdomar att bilda ett team för att hjälpa människor genom denna katastrof. De fick hjälp av släktingar och vänner som bor utomlands och började köpa mat och hygienprodukter, packa dem i påsar och dela ut paketen till behövande.
– Vi känner till varandras styrkor och svagheter och vi delar upp uppgifterna precis som i ett fotbollslag. Att vinna för oss var att hjälpa människor och visa mänsklighet. Vi har ett budskap att förmedla och det är kärlekens budskap. Under de tolv dagarna efter jordbävningen kunde vi visa mer kärlek än vi kunde under de tolv åren av krig.
”Håller fast vid hans ord mer än någonsin”
Före jordbävningen tyckte Merry att Gud var avlägsen.
– Ibland tar vi Gud för givet, men när jag ropade till Gud av hela mitt hjärta och han räddade mig och min familj, började jag uppleva honom nära mig igen. Jag hör lovsånger med nya öron, förstår predikningar med ett nytt sinne och jag håller fast vid hans ord mer än någonsin: ”Var starka och frimodiga, var inte rädda…”, från 5 Moseboken 31:6. De orden följde mig dagarna efter jordbävningen eftersom Gud hade skyddat mig och min familj.
Merry ler när hon fortsätter:
– Jag har ingen aning om varifrån jag fått styrkan att göra det jag gör men jag vet att Gud var med mig och fortfarande är det. Min enda önskan är att Gud skulle uppenbara sig själv och visa sig för folket genom oss och låta alla i Aleppo och Syrien förstå att Kristus är kärlek och att vi som hans barn vill vara ett gott exempel på den kärleken.
Merry är en av människorna i Aleppo som genomlevde jordbävningen. Hon hade sin familj att oroa sig för, sitt liv att frukta för, men hon bestämde sig för att använda sorgen och rädslan som drivkraft till att vara ett ljus i mörkret.
